Ytterligare två inlägg från min lunarblogg kommer här.
20030812
Tis 12 aug 2003 10:30
Övrigt, 16 läsare totalt
|
 |
Det finns saker som man liksom bara kommer ihåg. Minnena kanske kommer bleknas med åren men de kommer alltid finnas där. Garanterat.
--> 28 februari 1986 blir Olof Palme skjuten. Jag minns så väl morgonen efteråt. Jag var då 11 år. Det var en lördag och min mormor och moster var hemma hos familjen på besök. Jag steg upp och var inställd på att käka frukost framför tv:n. Hette det lördagsmorgon? Vi barn hade några moment i programmet som man inte ville missa. Denna morgonen var det inställt. Min moster berättade att Olof Palme blivit skjuten. Jag trodde hon skojade. Men sedan såg man kvällstidningarna och de extrainsatta programmen på TV. Jag hade väl inte världens koll på Olof Palme och hans politik. Men man hade ju sett karikatyrer och folk ogillade honom. Som pappa tex. Mormor och moster gillade honom mer. På den nivå var ens kunskaper. :)
[Kuriosa: 15 år senare kom jag att bo under två år några ynka metrar från hans mordplats]
--> 5 april 1994. En av de största av dåtidens musiker hittas några dagar senare död. Kurt Cobain. Jag minns hur jag satt hemma och tittade på tv med pappa då nyheten kom. Då och då tidigare hade man iof sett löpsedlar om hur han försökt ta sitt liv. Nu hade han tydligen lyckats. Tragiskt som fan. Han var bara 27 år.
[Kuriosa: --]
--> 28 september 1994. Gick vid denna perioden på folkhögskola i Karlskoga. Hade engelskalektion då vår lärarinna berättade om en båt som gått under. Man blev helt stum. Inte minst då man själv bara någon vecka tidigare åkt med liknande båt till St:Petersburg. Otäckt som fan. Försökte få tag i en kvällstidning men alla var slut. Så det fick bli att kika på TV och rysa. Visade sig senare att en kille som gick i min engelska klass på gymnasiet [en fjäskande jäkel] var med på båten och tyvärr avled. Det gjorde det hela mer reellt för mig. Usch.
[Kuriosa: Idag jobbar jag med vissa nyckelpersoner som var med i räddningsarbetet]
--> 31 augusti 1997. Dianas död. Det var en urvarm söndag. Min förstfödda brorsdotter skulle döpas. Jag skulle senare på kvällen med tåget till Umeå för att börja studera där uppe. Min lillebror ropade på mig och sade lite retsamt, som om det roade honom ”Vet du vem som är död?”. Jag gissade på Astrid Lindgren. Men sedan slog han på tv:n och visade mig. Det kändes verkligen overkligt. Speciellt då man typ dagen tidigare kunde läsa i blaskorna att hon nu var nyförälskad å hela den baletten. Behöver jag berätta att detta blev det största samtalsämnet på dopet?!
[Kuriosa: --]
--> 11 september 2001. En arla höstdag. Jag var som vanligt på jobbet och radiokanalen P3 fyllde rummet som det så oftast gör. På eftermiddagen någon gång kom det en första rapport om att ett propellerplan hade flugit in i world trade center. Man undrade vad det var för tok. Sedan kom en ny nyhetssändning. En helikopter hade kört in i pentagons högkvarter. Va fan händer tänker man. Sedan kom nyhetssändning efter sändning om att det visst inte var ett propellerplan utan något större. Gissa om man hade hjärtat i halsgropen. Jag gick och berättade det för min kollegor. Ville liksom prata av sig. Sedan kom rapporterna om att ett torn rasat. Sedan ett till. Fatta vilken jävla grej. Man blir berörd och upprörd fortfarande.
[Kuriosa: --]
Tyvärr kommer man väl uppleva flera dagar som de jag nyss räknade upp. Men även positiva sådana. Och några privata liknande dagar finns också, men dem skall bara finnas i mitt minne. Inte ert. :p
/M |
20030911
Tors 11 sep 2003 09:36
Övrigt, 18 läsare totalt
|
|
Två år sedan det hände i New York. Nu händer något hemskt igen. Vår utrikesminister blir nedstucken på ett varuhus och gärningsmannen går fri. Hon avlider dagen efteråt, som idag. Detta är nog ett sådant minne som man likt tidigare dagbok jag skrivit alltid kommer att komma ihåg.
Och jag som igår flinade lite elakt åt det hela då de i medierna nämnde att hon bara hade blivit knivstucken i armen. Och att hon då hamnade på akuten på KS som tidningarna skrev skulle läggas ner. Lite ödets ironi tyckte jag. Nu tycker jag inte det är så ironiskt längre. Tragiskt som fan är vad det är.
Att man dessutom ser hennes nuna på var och varannan valaffisch, och dessutom på en annons här på lunar just nu i detta ögonblick jag skriver detta. Overkligt.
Sad but true!
/Malla
PS: Akutens årliga galej på Patricia i kväll. Återkommer om detta. :)
PS2: Faaaan va de kryllar av poliser här idag.. :( |
|
|
Kramar från Malin anno 2003
